Alltid ska de finaste scenerna dyka upp när man glömt eller, som idag, medvetet lämnat, kameran hemma.
När jag satt på bussen påväg till blomaffären för att köpa växter till WG:t åkte jag som vanligt över Rhen. Och där såg jag den rosa-blåa skymningen, hamnen med Imperia och bakom: alperna. Helt snövita med ett rosa skimmer av solnedgången. Underbart vackert, och 15 minuter senare var det borta. Ingen bild, bara ett minne.
Jag ska vara på samma plats vid samma tid varje dag denna vecka för att kanske få den möjligheten igen. Min kamera kommer inte göra vyn rättvisa, men det är värt ett försök..
Hej igen, Konstanz. Skönt att se dej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar