Igår kände jag mej frisk för första gången på länge och idag kommer jag tyvärr inte gå på utbytesstudentpartyt som firar att vi har nått midterm. Det är lika bra att hålla sej frisk, sjukdomen startade ju med att jag var ute tre kvällar i rad..
Jag tänkte att jag kunde dela med mej av något som hände häromkvällen när jag gick hem från Kayleigh. En man med en hund (relativt liten och okopplad) kom gåendes på samma gata som jag och hunden sprang emot mej. Den var relativt liten, men jag blev ändå lite rädd. Jag satte mej ner på huk, sträckte fram en hand och tänkte att "så länge den inte behöver hoppa för att komma nära mej kanske den håller sej lugnare. Och han kan ju lukta och känna att jag är trevlig.". Den var ju inte direkt lugnt, utan supersprallig, men jag slapp att den okända hunden hoppade på mej.
Ägaren brydde sej inte ett dugg om att hans hund sprang mot en främmande människa. Nu verkade jag iochförsej väldigt välkomnande, eftersom jag böjde mej ner och sträckte fram en hand, men det var ju av ren självbevarelsedrift. Borde han inte säga till sin hund redan när den sticker iväg? (Och ha den kopplad??) Ursäkta hundens beteende? Fråga om jag är hundrädd?
torsdag 31 maj 2012
måndag 28 maj 2012
"ÄNTLIGEN!"
tänker alla bloggläsare. En uppdatering, äntligen. Jag är inte död, jag är (nästan) inte sjuk och jag har haft finbesök över pingsthelgen. Min polare Emma, som just nu pluggar i München, har hälsat på mej fredag till måndag.
FREDAG: Glass vid Bodensjön, shopping i Altstadt och sedan hemmakväll
Emma framför Schnetztor och Apotheke i Konstanz
LÖRDAG: Vandring i Schweiz: Ermatingen - Berlingen tur och retur
Emma mellan Ermatingen och Salenstein med fin vy över Bodensjön (Untersee)
TOPPENBADSTÄLLE
Sött schweiziskt hus
På kvällen såg vi Loreen krossa allt motstånd i ESC. Go Sverige!
SÖNDAG: Heldagsutflykt till Heidelberg
Slottet i Heidelberg med staden och floden Neckar
Slottet sett från en väg ovanför slottet (vi vandrade upp till en utsiktspunkt)
Kruttornet, söndersprängt av franska soldater 1693
MÅNDAG: Bad och bokläsande vid Bodensjön
Emma och jag vid Meersburg-färjan när Emma åkte (se vad bruna vi har blivit!)
Under helgen fick vi också se tyskt klotter som, traditionsenligt, antingen är politiskt/samhällskritiskt eller bara sött. Den övre är från Konstanz Uni, som Emma fick se idag och den undre från Heidelbergs Altstadt.
En björn med en leksak!
Tv förstör din själ (snällt översatt..)
onsdag 16 maj 2012
Idag kl. 09.54..
..anländer Josef till Konstanz. Tyvärr är jag fortfarande sjuk och orkeslös, men vi får försöka göra det bästa av dagarna han är här ändå. Det ultimata botemedlet kanske är lite kärlek?
måndag 14 maj 2012
Världen är liten
Om och om igen bevisas det - världen är liten. Den är definitivt liten om man befinner sej i Konstanz. Här följer tre exempel som alla har hänt den senaste månaden:
En annan utbytesstudent fick en ny tandempartner (språk-kompis, så man kan träffas och prata sina olika modersmål och lära av varandra). Utbytesstudenten gick till international office på utsatt tid för att träffa den nya språkkompisen. Väl där uppstår pinsam tystnad - det var nämligen one-night-standet från helgen..
Innan jag gick på gay-partyt i lördags fick jag reda på att en i gänget inte var öppen med sin läggning. Verkligen inte öppen alls, men hon dejtar en tjejkompis till mej. Hon vågar inte ens prata med öppet lesbiska tjejer på offentliga platser, av rädsla för att folk ska se henne med dem. Nåväl, jag gick till min kompis hus där förfesten var och den första personen jag ser känner jag. Japp, tjejen som inte alls är ute och jag har gemensamma vänner - nära, gemensamma vänner. Jag har träffat henne minst 5 gånger förut och nu vet jag, men inte våra gemensamma vänner, om att hon är gay.
För kanske 3 veckor sedan fikade jag med en svensk tjej och hennes man, Toby, eftersom vi har gemensamma bekanta i Sverige. Det var jättetrevligt och jag sa bland annat att jag var nöjd med mitt boende i ett WG.
Toby: Var bor du?
Ellinor: På Laube.
Toby: Var på Laube?
Ellinor: Mitt emot kyrkan.
Toby: Vilket nummer?
Ellinor: 45.
Toby: Vilken våning?
Ellinor: Andra.
Toby: Vilket rum?
Ellinor: Det andra rummet rakt fram.
Toby: Ahaaa, Ellies gamla rum.
Toby bodde i mitt WG 2007/2008, då i Kathrins rum och vi känner båda Ellie som har bott i WG:t förut. När jag kom hem spanade jag in lite kort i vårt kök och där var han, Toby.
En annan utbytesstudent fick en ny tandempartner (språk-kompis, så man kan träffas och prata sina olika modersmål och lära av varandra). Utbytesstudenten gick till international office på utsatt tid för att träffa den nya språkkompisen. Väl där uppstår pinsam tystnad - det var nämligen one-night-standet från helgen..
Innan jag gick på gay-partyt i lördags fick jag reda på att en i gänget inte var öppen med sin läggning. Verkligen inte öppen alls, men hon dejtar en tjejkompis till mej. Hon vågar inte ens prata med öppet lesbiska tjejer på offentliga platser, av rädsla för att folk ska se henne med dem. Nåväl, jag gick till min kompis hus där förfesten var och den första personen jag ser känner jag. Japp, tjejen som inte alls är ute och jag har gemensamma vänner - nära, gemensamma vänner. Jag har träffat henne minst 5 gånger förut och nu vet jag, men inte våra gemensamma vänner, om att hon är gay.
För kanske 3 veckor sedan fikade jag med en svensk tjej och hennes man, Toby, eftersom vi har gemensamma bekanta i Sverige. Det var jättetrevligt och jag sa bland annat att jag var nöjd med mitt boende i ett WG.
Toby: Var bor du?
Ellinor: På Laube.
Toby: Var på Laube?
Ellinor: Mitt emot kyrkan.
Toby: Vilket nummer?
Ellinor: 45.
Toby: Vilken våning?
Ellinor: Andra.
Toby: Vilket rum?
Ellinor: Det andra rummet rakt fram.
Toby: Ahaaa, Ellies gamla rum.
Toby bodde i mitt WG 2007/2008, då i Kathrins rum och vi känner båda Ellie som har bott i WG:t förut. När jag kom hem spanade jag in lite kort i vårt kök och där var han, Toby.
lördag 12 maj 2012
Gaybar
Nu ska jag till ett gay-ställe och lämnar kameran hemma, eftersom alla i sällskapet inte är öppna med sin läggning. Men ni får en bild på mej och en youtube-video att kolla på!
fredag 11 maj 2012
Friday I'm inlove?
Jo, som alltid. Men mest BORED. Från och med imorgon kommer jag vara lite mer aktiv, tror att det inte kommer slå tillbaka eftersom jag har varit så försiktig.
Här får ni en grundlektion i homeopati med den otrolige Richard Dawkins.
Jag tycker det är bra att läkarna i homeopati har ett helheltsperspektiv, men det är ju bara något fint och luddigt de bakar in allting i och om man kollar närmare på grunderna i homeopati så är de inte på något sätt vetenskapliga. Hur kan omätbara mängder av något (dvs bara vatten eller ett piller med noll innehåll) påverka svåra sjukdomar?
Här får ni en grundlektion i homeopati med den otrolige Richard Dawkins.
Jag tycker det är bra att läkarna i homeopati har ett helheltsperspektiv, men det är ju bara något fint och luddigt de bakar in allting i och om man kollar närmare på grunderna i homeopati så är de inte på något sätt vetenskapliga. Hur kan omätbara mängder av något (dvs bara vatten eller ett piller med noll innehåll) påverka svåra sjukdomar?
torsdag 10 maj 2012
Homeopa...thetic
(Förvarning: långt inlägg, men akc så intressant! LÄS för tusan!)
Idag gick jag till doktorn. Av taktiska skäl valde jag direkt bort alla läkare som var specialiserade inom homeopati. Varför? För att det inte finns några som helst vetenskapliga bevis för att det fungerar, överhuvudtaget. Ganska dåligt betyg. (En del argumenterar för att "det funkar ju lika bra som placebo, så om folk tror på det och det hjälper för dem kan man ju inte säga att homeopati inte funkar..". Jo visst, det argumentet kan man ju säga om många andra saker också, men jag känner inte många som förespråkar sockerpiller eller förbön för att bota svåra sjukdomar - varför skulle detta vara annorlunda?)
Jag hittade en läkare i Altstadt som var på Uni Konstanz lista över läkare och som inte var specialiserad på homeopati. Där bokade jag en tid och jag har precis kommit tillbaka från mitt besök.
Hur var det? K A T A S T R O F
Läkaren i sej var en jättetrevlig kvinna, full med sprudlande energi. Däremot blir jag aningen skeptisk när hon lägger 75% av min tid med henne på att inte göra en undersökning av mej som patient utan istället pracka på mej hennes övertygelser. Detta gjorde hon med roliga bilder (som hon ritat själv) som förklarade självklarheter, som att kost, psyke och motion alla samverkar och att när vi blir sjuka är det någon av de tre bitarna som inte är helt i topptrim. Sedan relaterade hon ständigt till "Ni som ekonom förstår ju detta med.." "om Ni har minus på hälsokontot kommer Ni bli sjuk. Om Ni har minus på bankkontot kan Ni inte bygga något hus." Sedan promotade hon sin vitamin D3-undersökning som iochförsej kostar 40 euro, och det täcks inte av sjukförsäkringen, men "80% av alla över 18 har brist på vitamin D3 och därför är det också 80% risk att Ni har det.." (Detta idiotargument som ingen ekonom skulle köpa orkar jag inte ens gå inte på..!)
Sedan när hon skrev ut ett recept på ett läkemedel sa hon att jag inte skulle få antibiotika, eftersom det påverkar hela kroppen (där håller jag med) "så jag skriver ett recpet på ett homepatiskt medel med aktiva vegetabiliska ämnen" och då sa jag "eeh, alltså, jag tror inte på homeopati, så jag tror inte jag vill ha det receptet." Då lade hon 10 minuter på att förklara att homeopati är verkligt, trots att man inte kan mäta det (det sa hon inte rakt ut, men exemplen hon gav mej antydde detta).
Exempel 1:
Ni går bakom en bil och andas in avgaserna. Känner Ni något? -Nej, det gör Ni inte, men det är ju bevisat att det är skadligt.
Exempel 2:
Ni besöker Fukushima. Känner Ni att det är dålig? Nej, men Ni kommer dö av det. Era celler kommer ta skada och Ni kommer dö.
Underförstått: Vissa saker kan man inte känna (metafor för "mäta") men ändå skadar de (översatt till homeopati-språk: "våra mediciner hjälper även fast man inte kan mäta det, liksom radioaktiv strålning skadar fast en vanlig människa inte känner det.")
Hon babblade på om att hon som vetenskapsinriktad läkarstudent också var otroligt skeptisk till homeopati i början, men att hon ändrat sej efter att ha jobbat med fysik och gjort experiment (för homeopati har tydligen med fysik att göra och "läkarvärlden och fysikerna arbetar inte tillsammans, men de borde göra det!") så anslöt hon sej till homeopatin.
För att hon tjajade så in i bänken med sina teckningar och knepiga exempel tog jag till slut emot receptet med tanken "jag googlar när jag kommer hem". Vad har jag hittat om det "aktiva vegetabiliska ämnet" Arnica? Följande:
Idag gick jag till doktorn. Av taktiska skäl valde jag direkt bort alla läkare som var specialiserade inom homeopati. Varför? För att det inte finns några som helst vetenskapliga bevis för att det fungerar, överhuvudtaget. Ganska dåligt betyg. (En del argumenterar för att "det funkar ju lika bra som placebo, så om folk tror på det och det hjälper för dem kan man ju inte säga att homeopati inte funkar..". Jo visst, det argumentet kan man ju säga om många andra saker också, men jag känner inte många som förespråkar sockerpiller eller förbön för att bota svåra sjukdomar - varför skulle detta vara annorlunda?)
Jag hittade en läkare i Altstadt som var på Uni Konstanz lista över läkare och som inte var specialiserad på homeopati. Där bokade jag en tid och jag har precis kommit tillbaka från mitt besök.
Hur var det? K A T A S T R O F
Läkaren i sej var en jättetrevlig kvinna, full med sprudlande energi. Däremot blir jag aningen skeptisk när hon lägger 75% av min tid med henne på att inte göra en undersökning av mej som patient utan istället pracka på mej hennes övertygelser. Detta gjorde hon med roliga bilder (som hon ritat själv) som förklarade självklarheter, som att kost, psyke och motion alla samverkar och att när vi blir sjuka är det någon av de tre bitarna som inte är helt i topptrim. Sedan relaterade hon ständigt till "Ni som ekonom förstår ju detta med.." "om Ni har minus på hälsokontot kommer Ni bli sjuk. Om Ni har minus på bankkontot kan Ni inte bygga något hus." Sedan promotade hon sin vitamin D3-undersökning som iochförsej kostar 40 euro, och det täcks inte av sjukförsäkringen, men "80% av alla över 18 har brist på vitamin D3 och därför är det också 80% risk att Ni har det.." (Detta idiotargument som ingen ekonom skulle köpa orkar jag inte ens gå inte på..!)
Sedan när hon skrev ut ett recept på ett läkemedel sa hon att jag inte skulle få antibiotika, eftersom det påverkar hela kroppen (där håller jag med) "så jag skriver ett recpet på ett homepatiskt medel med aktiva vegetabiliska ämnen" och då sa jag "eeh, alltså, jag tror inte på homeopati, så jag tror inte jag vill ha det receptet." Då lade hon 10 minuter på att förklara att homeopati är verkligt, trots att man inte kan mäta det (det sa hon inte rakt ut, men exemplen hon gav mej antydde detta).
Exempel 1:
Ni går bakom en bil och andas in avgaserna. Känner Ni något? -Nej, det gör Ni inte, men det är ju bevisat att det är skadligt.
Exempel 2:
Ni besöker Fukushima. Känner Ni att det är dålig? Nej, men Ni kommer dö av det. Era celler kommer ta skada och Ni kommer dö.
Underförstått: Vissa saker kan man inte känna (metafor för "mäta") men ändå skadar de (översatt till homeopati-språk: "våra mediciner hjälper även fast man inte kan mäta det, liksom radioaktiv strålning skadar fast en vanlig människa inte känner det.")
Hon babblade på om att hon som vetenskapsinriktad läkarstudent också var otroligt skeptisk till homeopati i början, men att hon ändrat sej efter att ha jobbat med fysik och gjort experiment (för homeopati har tydligen med fysik att göra och "läkarvärlden och fysikerna arbetar inte tillsammans, men de borde göra det!") så anslöt hon sej till homeopatin.
För att hon tjajade så in i bänken med sina teckningar och knepiga exempel tog jag till slut emot receptet med tanken "jag googlar när jag kommer hem". Vad har jag hittat om det "aktiva vegetabiliska ämnet" Arnica? Följande:
- Homepatiska läkemedel med Arnica innehåller "extremt små" eller "oupptäckbara" mängder av Arnica
- Arnicas påstådda verkningseffekter stöttas inte av medicinska undersökningar
Jag kommer alltså inte lägga 10 euro på att hämta ut receptet på ett apotek. Däremot fick jag med mej zink-tabletter (jag har googlat, zink-brist är väldigt ovanligt) och selen-tabletter (brist på selen är ännu mer ovanligt). Västra Götalands Läns sjukvård kommer alltså faktureras för att jag har suttit och lyssnat på ett psykfall i 45 minuter och fått med mej kosttillskott hem. Heja tyska sjukvården!
tisdag 8 maj 2012
Vykort
Idag fick jag en hälsning från Frankrike, från svärmor som har varit i Taizé närmare bestämt. Extra uppskattat att en massa andra härliga människor också hade skrivit på kortet. Som tack och som ett tecken på att jag mår lite bättre skickar jag ett vykort från Untere Laube 45, från vår innergård.
fredag 4 maj 2012
Ensam. Väldigt ensam. Nästan.
Tyvärr gick inte dejten med tyskorna särskilt bra. Eller, jo det gjorde den, men bara för att jag mosade i mej ibuprofen innan, eftersom jag hade feber. Dock eskalerade febern och efter lunch fick jag först frossa, sedan svettningar, och ingen medicin hjälpte.
Sent på kvällen hade ingen förbättring skett, så hög feber har jag inte haft sedan jag låg på IVA i Skövde 2005. Martin och Kathrin ringde jourhavande läkare och de sade att vi skulle åka in om febern blev värre, men att det kan ta tre dagar eller så om kroppen anstränger sej för att kämpa emot en sjukdom. Mycket ibuprofen blev rekommendationen.
Så max tre dagar med hög feber, sedan sjukhus.
Igår var febern lika hög hela dagen, men på kvällen kunde ibuprofenet sänka den något.
Idag var febern betydligt lägre och nu ikväll sitter jag nästintill feberfri och vägrar ta fler tabletter.
Feber i drygt tre dagar, men hög feber endast i två dygn. Inget sjukhus, alltså.
Vad är då mitt problem?
- Jo, att jag skrev ett meddelande till alla mina vänner igår och ingen har reagerat. Jag skrev att jag hade väldigt hög feber och att jag skulle behöva åka till sjukhus om det blev värre, men att Martin och Kathrin hade sina vakande ögon på mej.
INGEN har svarat. Inte en enda av mina kompisar har hört av sej och alla de närmsta i Konstanz fick samma meddelande, samtidigt.
Den enda är Kayleigh, som jag sms:ade när jag var påväg hem från Uni och skrev att jag hade feber. Inte ens att den var hög eller att jag knappt kunde tänka. Bara sjuk och feber. Hon har sms:at och skrivit på facebook flera gånger och erbjudit sej att hjälpa mej.
Något positivt kom väl ur det hela ändå. Alla har frågat mej om jag har skaffat vänner för livet här. "Kayleigh" tänker jag då, rent spontant. Och nu är det bevisat, trots att vi inte ens behövt testa på att bo i olika länder ett tag. Hon är supervännen.
Update: Medan jag skrev inlägget skrev Jess följande: Hey, do you need anything? Like, do you need anything from Kaufland (=största matbutiken) or etwas andere (=något annat)? Soup? Drugs?
Jag kanske inte är helt ensam. Jag kanske bara är bitter.
Sent på kvällen hade ingen förbättring skett, så hög feber har jag inte haft sedan jag låg på IVA i Skövde 2005. Martin och Kathrin ringde jourhavande läkare och de sade att vi skulle åka in om febern blev värre, men att det kan ta tre dagar eller så om kroppen anstränger sej för att kämpa emot en sjukdom. Mycket ibuprofen blev rekommendationen.
Så max tre dagar med hög feber, sedan sjukhus.
Igår var febern lika hög hela dagen, men på kvällen kunde ibuprofenet sänka den något.
Idag var febern betydligt lägre och nu ikväll sitter jag nästintill feberfri och vägrar ta fler tabletter.
Feber i drygt tre dagar, men hög feber endast i två dygn. Inget sjukhus, alltså.
Vad är då mitt problem?
- Jo, att jag skrev ett meddelande till alla mina vänner igår och ingen har reagerat. Jag skrev att jag hade väldigt hög feber och att jag skulle behöva åka till sjukhus om det blev värre, men att Martin och Kathrin hade sina vakande ögon på mej.
INGEN har svarat. Inte en enda av mina kompisar har hört av sej och alla de närmsta i Konstanz fick samma meddelande, samtidigt.
Den enda är Kayleigh, som jag sms:ade när jag var påväg hem från Uni och skrev att jag hade feber. Inte ens att den var hög eller att jag knappt kunde tänka. Bara sjuk och feber. Hon har sms:at och skrivit på facebook flera gånger och erbjudit sej att hjälpa mej.
Något positivt kom väl ur det hela ändå. Alla har frågat mej om jag har skaffat vänner för livet här. "Kayleigh" tänker jag då, rent spontant. Och nu är det bevisat, trots att vi inte ens behövt testa på att bo i olika länder ett tag. Hon är supervännen.
Update: Medan jag skrev inlägget skrev Jess följande: Hey, do you need anything? Like, do you need anything from Kaufland (=största matbutiken) or etwas andere (=något annat)? Soup? Drugs?
Jag kanske inte är helt ensam. Jag kanske bara är bitter.
onsdag 2 maj 2012
Finast ever
Jupp, fjortisrubriken antyder att Ellinor är lite kär.
Vi har börjat prata lite mer seriöst om var vi ska gifta oss och hur vi vill ha vår fest. Häromdagen fick jag ett mejl där Josef hade skrivit "jag kom på att jag kunde kolla upp våra bröllopsplaner lite och hittade detta". Så just nu har vi ett grundscenario som vi känner oss mycket nöjda med och som antagligen är fullt genomförbart.
Vad han hittade säger jag inte. Det är lite halvt hemligt, men bra. Mycket bra.
Även på boendefronten går det framåt. Vi har nämligen sökt lägenhet tillsammans med två av mina kusiner som vi har umgåtts mycket med i Linköping, och det är lättare att hitta en bra 4:a än en 2:a, så det verkar som om vi kanske har en lägenhet i början av nästa vecka om allt går enligt planerna.
Nu ska jag till uni och gå på lunchdejt med två tyskor (oj, detta ord skrev jag automatiskt. Det är i skrivandet som jag upptäcker hur tyskarnas besatthet av att visa manligt respektive kvinnligt på alla yrken/titlar har påverkat mej. Ibland passar jag på att böja verb german style, men det brukar jag korrigera innan publicering.) Slut på exkursen, åter till dejten. De ska nämligen plugga på LiU till hösten, så jag hoppas jag kan hjälpa till med lite tips.
Vi har börjat prata lite mer seriöst om var vi ska gifta oss och hur vi vill ha vår fest. Häromdagen fick jag ett mejl där Josef hade skrivit "jag kom på att jag kunde kolla upp våra bröllopsplaner lite och hittade detta". Så just nu har vi ett grundscenario som vi känner oss mycket nöjda med och som antagligen är fullt genomförbart.
Vad han hittade säger jag inte. Det är lite halvt hemligt, men bra. Mycket bra.
Även på boendefronten går det framåt. Vi har nämligen sökt lägenhet tillsammans med två av mina kusiner som vi har umgåtts mycket med i Linköping, och det är lättare att hitta en bra 4:a än en 2:a, så det verkar som om vi kanske har en lägenhet i början av nästa vecka om allt går enligt planerna.
Nu ska jag till uni och gå på lunchdejt med två tyskor (oj, detta ord skrev jag automatiskt. Det är i skrivandet som jag upptäcker hur tyskarnas besatthet av att visa manligt respektive kvinnligt på alla yrken/titlar har påverkat mej. Ibland passar jag på att böja verb german style, men det brukar jag korrigera innan publicering.) Slut på exkursen, åter till dejten. De ska nämligen plugga på LiU till hösten, så jag hoppas jag kan hjälpa till med lite tips.
tisdag 1 maj 2012
Ironi
Ovanstående ord är något som tyskarna inte förstår. Det är helt enkelt inte en del av deras kultur, inte sarkasm heller. Så som "rolig" svensk har man gjort bort sej ett antal gånger när man har varit ironisk, då tyskarna till svar bara stirrar på en och säger: "..Ellinor, hur menar du nu?"
Det hela förstärks av att jag bor ihop med en tjej som jobbar som lärare på en särskola och är van vid att förklara allt väldigt tydligt. Om jag slänger in en kommentar om att "det är klart att du ska gå ut!" när hon står med mjukisbyxor och lagar mat i köket följer en 3 minuter lång monolog om att hon uppskattar att jag tycker att hon ska ha trevligt, men att hon absolut inte kan gå ut klädd sådär och att hon just nu lagar mat, vilket kommer ta sin tid.. and so on and so forth.
Jag har helt enkelt gett upp, och de har de andra svenskarna också gjort. Det är kört helt enkelt.
Men jag gillar ändå tyskarna, de har liksom den svenska humorn (men utan ironi och sarkasm) så det klickar ganska bra. Både jag och en tysk skrattade till exempel ihjäl oss när vi stod och pratade om att så mycket av skådespelarinsatsen går förlorad när man ser på en film som har dubbats till tyska. Då kom nämligen en annan kille på festen dit och sa:
"Ja, precis, det är blir ju en helt annan grej. Som häromdagen när jag kollade på en japansk porr-musikal.."
..VA?
Längre kom han inte, för det var så absurdt att vi bara stod och skrattade
Angående torr svensk humor gillade jag en mening på Emmas blogg. Hon är ute och reser med sin kille i sydamerika och hon hade foton av en dal där de vandrade utmed stora raviner, kompanjerade av bildtexten:
"Sebbe sjöng "flyyy on the wings of love" med Olsen brothers vid den andra dalen. Funderade på att knuffa ner honom för stupet."
Det hela förstärks av att jag bor ihop med en tjej som jobbar som lärare på en särskola och är van vid att förklara allt väldigt tydligt. Om jag slänger in en kommentar om att "det är klart att du ska gå ut!" när hon står med mjukisbyxor och lagar mat i köket följer en 3 minuter lång monolog om att hon uppskattar att jag tycker att hon ska ha trevligt, men att hon absolut inte kan gå ut klädd sådär och att hon just nu lagar mat, vilket kommer ta sin tid.. and so on and so forth.
Jag har helt enkelt gett upp, och de har de andra svenskarna också gjort. Det är kört helt enkelt.
Men jag gillar ändå tyskarna, de har liksom den svenska humorn (men utan ironi och sarkasm) så det klickar ganska bra. Både jag och en tysk skrattade till exempel ihjäl oss när vi stod och pratade om att så mycket av skådespelarinsatsen går förlorad när man ser på en film som har dubbats till tyska. Då kom nämligen en annan kille på festen dit och sa:
"Ja, precis, det är blir ju en helt annan grej. Som häromdagen när jag kollade på en japansk porr-musikal.."
..VA?
Längre kom han inte, för det var så absurdt att vi bara stod och skrattade
Angående torr svensk humor gillade jag en mening på Emmas blogg. Hon är ute och reser med sin kille i sydamerika och hon hade foton av en dal där de vandrade utmed stora raviner, kompanjerade av bildtexten:
"Sebbe sjöng "flyyy on the wings of love" med Olsen brothers vid den andra dalen. Funderade på att knuffa ner honom för stupet."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)