Vem? Jag?

Som svensk är man inte särskilt van vid att främlingar öppet säger vad de tycker och tänker. Här är det tvärtom. Kan man säga något, ja, då gör man det. När jag, mamma och pappa satt och åt på en uteservering gick två tanter, som redan hade fikat färdigt, förbi, tittade på oss, nickade och sa "smaklig måltid". Främlingar är helt enkelt vänliga här. Och råkar man gå i vägen för någon är det självklart att man tar ögonkontakt och ler lite grann, eller säger något ursäktande. I början är detta så ovant att man konstant tittar sej omkring för att hitta personen de verkligen pratar med, innan man inser att det inte hör till ovanligheterna att prata med främlingar när man bor i detta land.

Det som dock är lite paradoxalt är att detta står helt i kontrast till något som svenskarna tycker är otroligt tyskt: mataffärer i Lidl-stuk (Stora mängder av allt, låga priser, staplat på pallar, mjölk som håller i ett år, osv. Och som Erica sa: När jag handlar i affärerna här tittar jag ibland på en vara och tänker "Borde inte det här stå kylt?"). Här finns inte Lidl, men däremot motsvarigheten Alldi (Hofer i Österrike). Där har kassörskorna ingen tid att småprata, för det mäts hur många varor de kan "blippa" i minuten, vilket innebär att de jobbar otroligt snabbt -och väldigt opersonligt. Och då menar jag otroligt snabbt och väldigt opersonligt.

Tyskarna är inte heller lika stolta som svenskarna. De frågar mer än gärna om vägen, och gamla tanter vill bli hjälpta upp för trappor, över övergångsställen och dylikt. På min första långa promenad utanför turistdelarna av staden hann jag inom 40 minuter bli stannad av två personer, en man på cykel och senare en kvinna i bil, som frågade mej om vägen. Chockad av detta hann jag bara säga "Tyvärr, men jag har bara bott här tre dagar" till den förste, innan jag kom på att jag hade en karta över staden med mej i väskan..! Jag grämde mej över detta resten av promenaden och såg min chans till revansch när kvinnan stannade sin bil och sa direkt "Jag vet inte - men jag har en karta!" varpå hon pekade på sin GPS..