Släkten är bäst

Angående att våga köpa dyra grejer kanske jag borde bli mer som min mamma:

Mamma ringer min tyska mobil

Ellie: "Ja, hej det är Ellie"

Mamma: "Hej Ellie, det är mamma. Jag ringer från min nya bil."

Ellie: "..du menar att du ringer från din nya MOBIL."

Mamma: "Nej, jag har köpt en bil."

Ellie: "Du menar väl MO-bil."

Mamma: "Nej, en bil."

Ellie: "Va?! Har du köpt en bil???!"

Tog ett tag att koppla för mej, men den nya bilen är tydligen exat likadan (tack gode Gud, Hondan är ju favoritbilen att köra) men innehåller mer teknikprylar. Och hur testar man inte dem på bästa sätt än att ringa till sin dotter i Tyskland, det går ju inte att ringa till hemtelefonen och prata med pappa som sitter inne i huset..

Mamma: "Så jag ringer FRÅN BILEN."

Ellie: "Jaha, för när man ska testa om något funkar måste man ju välja det dyraste alternativet. Smart att ringa barnet som bor utomlands."

Hjälp sökes

Att flytta utomlands är en häftig upplevelse, man bevisar för sej själv och andra att man vågar. Det måste jag bli bättre på - att våga. Framförallt på att våga satsa. Detta kanske låter som ett icke-befintligt problem, men jag låter ofta bli att köpa något jag verkligen vill ha, och ibland till och med behöver, eftersom jag är så otroligt snål ibland. Jag måste ha ett par vinterskor, ett par riktiga vinterskor. Men vilka ska jag köpa? Och hur mycket pengar ska man vara beredd att offra?

Följande skor är intressanta:

 Budgetkänga, 300 kr från Skopunkten

Äkta mocka. Lite ljusare. 900kr från Humanic

 Ännu en känga i syntet. Varmfodrad, lite högre. Från Deichmann 300kr.

Snygga syntetkängor, också höga. Från Din Sko 500kr.

 Höga läderkängor från Vagabond (Nilson). 1100kr.

ECCO-kängor som kan köpa hos Scorett för 1200kr.

Kängorna jag köpte idag (för att vänja mej vid att våga köpa kvalitét). Äkta läder 950 kr. (och 14 dagars öppet köp) De går att vika ner, vilket innebär att de kan ha både högt och mellanhögt skaft.

Vad är bäst? Budget eller på riktigt? Och vilka är snyggast? Mycket tacksam för hjälp, snart börjar vintern.

Vidare på samma tema:

Idag har min älskade Josef slösat pengar: På en flygresa ner till mej! 17:e november! Inte ens tre veckor kvar dit, helt otroligt. (Alltså: det gör absolut ingenting att du inte skickade det där mystiska paktetet Josef, du är förlåten!)

Mystiskt paket

Igår kom jag hem från universitetet vid 18-tiden och märkte att jag hade fått en lapp om uthämtning av paket. Hmm, med lite logiskt tänkande kom jag fram till:

• det är inte från Josef, som faktiskt redan har skickat ett paket, vilket är rekord. När jag bodde i Innsbruck skickade han inte ett enda brev under ett års tid. (Japp, långt ifrån boyfriend of the year-award)
• det är inte från mamma eller pappa, för de skickar saker som jag behöver och jag har inte meddelat att jag saknar något
• det är antagligen inte heller från svärmor Anna, eftersom hon lite kryptiskt meddelat att det kanske kommer något vid jul. Och det är ju en dryg månad kvar till advent.

Vem kommer paketet ifrån? Och varför?

Lösningen på gåtan heter Ebay. Jag har köpt ett spel (Citadels!) på internet och för 4 euro är nu den tyska motsvarigheten Ohne Furcht und Adel i min ägo! Här ska anordnas spelkväll må ni tro! Kanske inte just ikväll dock. Det kan vara diverse Halloween-gerjer på gång och sedan har James pratat om att se på film.

I torsdags var jag faktiskt på spelkväll med mitt "andra" kompisgäng, som består av:

- Amandine, Nolwenn, Alexis (Frankrike)
- Martina, Claudia, Laura (Italien)

- Linda (Tyskland)

- Lissy, Johanna (heter egentligen Jieqiong, men kallar sej själv det mer lättuttalade Johanna) (Kina)

- Katja (Ryssland)

- Delia (Rumänien)

Alla var inte med, men de flesta. Sedan var det några extra personer som också är trevliga, men som jag inte känner så bra.

TACK, VÄNNER!

Vänner har jag gott om, och de visar det! Tack Sarah, Hörnet, Erica, alla-som-fortfarande-är-kvar-i-gosiga-Eramus-bubblan, TACK MAMMA (och pappa som nog också var med på ett hörn) för att ni alla konstarerar det jag redan visste: Jag är snygg och italienska tjejer är drama queens. Tack.

Skämt åsido (tacken var genomärliga, det var bara slutsatsen som inte var helt hundraprocentig) tänkte jag nu bara kort berätta om att mina stickningsäventyr går vidare. Jag repade upp hela min stickning, då den inte var tillräckligt bra, och började om. Helt på egen hand (finska Sanni har varit en utomordentligt bra lärare!) har jag nu gjort om de få centimetrarna på nytt, och ikväll stickade jag upp hela nystanet hemma hos Sanni. Och det är därför jag numer älskar tjockt garn.

Något jag inte älskar är att man i landhockey, som jag spelar varje vecka i en av universitetets sporthallar, måste spela med klubban åt "fel" håll (som en högerskytt i ishockey) och det finns inga, jag repeterar: inga, klubbor åt andra hållet. Detta kommer åsamka mycket lidande för min ishockeyträning - som börjar på fredag!

Das Haus ist mein

Igår besökte vi också staden Lindau, en gammal stad på en ö i Bodensjön. Eftersom den ligger på nordsidan är den välsignad med mycket sol, något som dock gjorde det oerhört svårt att få bra bilder, men jag hoppas ni kan förstå skönheten med denna stad ändå.

Sedan stötte jag på ett ordspråk, eller snarare, ett hus-språk:

Dies Haus ist mein und doch nicht mein
Dem's vor mir war, war's auch nicht sein
Er ging hinaus, ich ging hinein
Nach meinem Tod wird's auch so sein.

(ungefärlig översättning:)
Detta hus är mitt och ändå inte mitt
Den det förut tillhörde, tillhörde det inte heller

Han gick ut, jag gick in
Efter min död kommer det också vara så

Jag har googlat runt lite för att se om denna företeelse är vitt spridd och det verkar som om vissa sorters inskriptioner skrivs in på vissa hus, gärna ovanför en ingång. Just denna dikt finns det flera varianter på och det är oklart vem som har skrivit den. Här är en annan version:

Dies Haus ist mein und doch nicht mein

Der nach mir kommt, kann's auch nur leih'n

und wird dem Dritten übergeben

hat er es auch nur für sein Leben

Den Vierten trägt man auch hinaus

Sag', wem gehört nun dieses Haus?

(ungefärlig översättning:)

Detta hus är mitt och ändå inte mitt

Den som kommer efter kan också bara låna det

och det kommer ges vidare till den tredje

han har det också bara livet ut

Den fjärde bär man också ut

Säg, vem tillhör egentligen detta hus?

Arg!

Vad tusan!

Den här "Erasmus-folket-är-så-himla-snälla-och-vänliga"-bubblan sprack definitivt ikväll! På en fest, hos en kille som fyller år idag, träffades en massa utbytesstudenter. Det var verkligen jättetrevlig stämning och vi skulle inte vidare någonstans utan bara hänga i lägenheten och ha det bra.

Efter ett tag stod det, som vanligt, flaskor överallt och jag knuffade till en. Den föll till golvet. Typiskt. Så jag gick direkt till en fransos, som bor i lägenheten, och frågade om jag skulle städa upp det. Han sa att det var lugnt och att han skulle städa imorgon. Jag propsade på att jag skulle ta hand om det, men han gav sej inte. Han hade städdag dagen därpå och skulle ta hand om det då.

"Åh! Stackars dej!" sa jag, och strök honom försiktigt på kinden, varpå flickan bredvid honom slog bort min hand! Det var ju uppenbart att det var en vänlig gest från sida, eftersom han får städa upp det som jag har orsakat! Men hon var tydligen tvungen att markera sitt revir. Min direkta reaktion var, förstås, att gå i försvarsställning:

"Förlåt! Det var verkligen inte meningen att göra någon upprörd! Jag menade inget! Jag är förlovad!" och pekade tydligt på min ring. "Jag bryr mej inte." sa hon. "Verkligen, förlåt." sa jag. "Jag bryr mej inte." sa hon återigen.

Nehej, och varför slog du då till min hand? -För att du inte bryr dej?

Jag gick förnärmad därifrån. Det jag gör tolkas på ett sexuellt sätt, ej på ett vänligt. Och då är det ingen idé att jag är kvar. Jag är en människa, inte ett objekt som vill bli uppraggad, eller ragga upp. Är det så svårt att förstå?

För erasmus-studenterna är det tydligen det. Hittills har jag hört om tre erasmus-studenter som har varit otrogna. Tre stycken, på tre veckor. Skrämmande statistik. Och då jag är en del av dem ska ju jag också jaga lammkött (för det är det de 20-åriga fransoserna är för mej). Så, rent ut sagt, jävla tråkigt att man inte kan ta på sej en snygg klänning och lite mascara utan att bli tagen för en förförerska.

Ironiskt nog skrev jag igår ett dagboksinlägg om hur svårt jag har att känna mej kvinnlig och förförisk. Nu när jag bara ville ha en trevlig kväll var jag tydligen det (eller?) och då blir jag behandlad på ett otrevligt sätt. Jag kanske ska hålla fast vid att vara lilla, korta, trevliga och söta Ellinor. Som vanligt. För om jag är kvinnlig är jag ju uppenbarligen ett hot.

Ursäkta känslosvallningarna, men här får ni hela ocensurerade mej.

Bergsbestigning i Österrike

Berg Pfänder vid Bregenz var det som besegrades. Som vanligt när man går uppför: Jobbigt, men en underbar belöning väntar vid toppen. Här kommer bildbevis:

Jag, Marina (USA)  och samtliga andra åkte däremot linbanan ner. Utsikt över Bodensjön hela vägen.

Stickning och annat

Hur jag bär mej åt har jag ingen aning om, men jag har alltid något att göra! Idag åkte jag från universitetet till en dansträning (dans-flashmob på Marktstätte på söndag!). Men innan dess hade jag lite tid över, så jag gick till garnaffären och köpte mej garn och stickor. Sedan satt jag på ett café tillsammans med Sanni och Martin och stickade i en dryg timme. Sanni fick lära mej och jag är väldigt rädd att allt ska gå åt pipsvängen med min stickning, nu när jag sitter här ensam och okunnig.

Jag hade tänkt informera lite om hur livet på universitetet ter sej också, men då jag endast har haft 3 av 5 kurser hittills kommer denna info nästa vecka istället. Intressant att veta är kanske ändå att jag ska göra Schreibseminar-kursen och att jag gör den tillsammans med andra studenter som har bott i Tyskland i mellan 5 och 10 år, gått i skolan i Tyskland, gått på universitet i Tyskland. Så där ligger jag lite i lä med mina språkkunskaper, men, som jag skrev till språkläraren i ett mejl, det blir en utmaning!

Imorgon har jag också saker att göra, jag ska på en brasiliansk födelsedagsfest (under dagen är det föreläsningar, förstås) och på lördag ska jag på utflykt till berget Pfänder i Österrike under dagen och på kvällen är det italiensk födelsedagsfest och på söndag är det loppmarknad och sedan flashmob. Fullt upp, som sagt.

Hochschulsport

Universitetet erbjuder alla studenter en massa sporter till rabatterade priser, närmare bestämt så här många sporter och aktiviteter. Jag har anmält mej till Lacrosse och hade tänkt åka till träningen nu, eftersom den börjar kl.19.30, men då är träningen utomhus (och det regnar idag) så jag väntar tills nästa pass kl.22 som är inomhus.

Jag och Sonja hade verkligen tur med vädret igår!

Besuch!

Heute habe ich meinen ersten Besuch bekommen! Meine Tante Sonja, die in der Schweiz wohnt, hat mich besucht und deshalb schreibe ich diese Nachricht zu erst auf Deutsch und dann auf Schwedisch. (Und wenn jemand Fehler findet, schreib einfach einen Kommentar, damit ich was lerne!)
Idag fick jag mitt första besök! Min moster Sonja, som bor i Schweiz, besökte mej och därför skriver jag detta inlägg först på tyska och sedan på svenska. (Och om någon hittar något fel - skriv gärna en kommentar så jag lär mej något!)

Meine Tante Sonja auf der Terrasse der konstanzer Münsterkirche

Wir haben uns am Bahnhof getroffen und ich habe ihr ein bisschen vom Hafen gezeigt und danach sind wir in die Altstadt gegangen um etwas zum Essen zu finden. Die meisten Restaurants haben zwischen 14 und 18 Uhr zu, deshalb sind wir in ein Café gegangen und ich habe natürlich die Spätzle gegessen! Ich habe auch die indische Gewürzmilch probiert, weil ich dachte, dass sie ungefähr wie Chai-Latte schmecken sollte, aber die "indische Milch" war ganz einfach lauwarme Milch mit indischen Gewürzen, die nicht wie Chai schmeckten.

Da das Wetter unglaublich schön heute war, sind wir natürlich in den Kirchenturm hoch gegangen. Dass kann ich allen empfehlen, die nach Konstanz fahren werden!

Ich wollte gerne zeigen wie ich hier wohne und deshalb sind wir zu Fuß zu meiner Wohnung gegangen. Dort haben wir unter anderem über die deutsche Sprache und ihre verschiedenen Dialekte gesprochen und ich habe meinen Blog gezeigt. Leider schreibe ich ja nur auf Schwedisch, aber bisher habe ich nur Leser, die Schweden sind (abgesehen von meiner Mutter).

Am Abend sind wir dann zurück in die Altstadt gegangen und Sonja kaufte sich dasselbe Spiel, das ich vor einer Woche gekauft habe (Siedler! - Kostet in Schweden 40 Euro, beim Müller in Konstanz: 17 Euro!). Zum Schluss haben wir den Hafen noch einmal besucht, heiße Schokolade getrunken und dann ist Sonja mit dem Zug wieder nach Hause gefahren.

Bilder vom Hafen im Abendlicht:

Vi träffades på järnvägsstationen och jag visade henne lite av hamnen och sedan gick vi till Gamla stan för att hitta något att äta. De flesta restauranger är stängda mellan kl. 14 och 18 och därför gick vi till ett café och jag åt självklart spätzle! (Pasta som är typisk för det sydtyska språkområdet) Jag provade också den indiska kryddmjölken, då jag tänkte att den skulle smaka ungefär som Chai-Latte, men den "indiska mjölken" var helt enkelt ljummen mjölk med indiska kryddor som inte smakade Chai.

Eftersom vädret var otroligt vackert idag gick vi naturligtvis upp i kyrktornet. Det kan jag rekommendera alla som kommer åka till Konstanz!

Jag ville gärna visa hur jag bor här och därför gick vi till min lägenhet. Där pratade vi bland annat om det tyska språket och dess olika dialekter och jag visade min blogg. Tyvärr skriver jag bara på svenska, men hittills har jag bara läsare som är svenskar (bortsett från min mamma).

På kvällen gick vi sedan tillbaka till Gamla stan och Sonja köpte samma spel som jag köpte för en vecka sedan (Settlers! I Sverige kostar det ca 400 kr, på Müller i Konstanz kostar det 17 Euro!) Avslutningsvis besökte vi hamnen igen, drack varm choklad och sedan åkte Sonja hem med tåget igen.

Och ovan kan ni se bilder från hamnen i kvällsljuset.

Universität Konstanz

Nu ska jag snart dra iväg till den irländska puben som har studentpriser (2 hamburgare till priset av en!) på måndagar! Men först måste jag dela med mej av den underbara utsikten från universitetet

Slutet av september, mitt på dagen. Ön som man ser till vänster är Insel Mainau.

Idag efter föreläsningen såg utsikten ut såhär i kvällsljuset.

Erica var snäll och fotade mej

Uni

Idag är första riktiga dagen på Universität Konstanz! Finanzpolitik in der EU står på schemat, och tidigare idag har jag fixat e-mail-adress och inloggning till universitetets alla datagrejer och laddat hem ett gratis anti-virusprogram som de tillhandahåller för studenter.

Nervöst! Men det känns tryggt att Erica också kommer gå denna kurs!

Nya kurser

Eftersom mina planer fick ändras lite grann har jag nu gjort om mina kursval, istället för språkkurser för utlandsstudenter kommer jag läsa språkvetenskap och vara med på en skrivstuga för tyskar med invandrarbakgrund. Sedan har jag även slängt in en psykologikurs och ändrat en ekonomikurs. Nu har jag följande kurser som jag hoppas få okej på både från Linköpings och Konstanz sida:

HT

• Open Economy Macroeconomics
• Labour Economics
• Grundlagen der Personalwirtschaft
• Finanzpolitik in der EU (ny! Då finansmkrisseminariet var fullbokat)
• Schreibseminar für Studierende mit Zuwanderungsgeschichte (ny!)

VT

• Internationales Staatsrecht
• Macroeconomics II
• Econometrics I
• Syntax I (ny! kan man inte läsa språk, kan man läsa språkvetenskap)
• Seminar zu Motivation und Emotion (ny! ett psykologiseminarie)

När jag ser på kurserna känner jag mej otroligt nöjd, eftersom jag nu läser:

- fler tyska hp än jag gjorde med mitt förra val

- många "måste-kurser" på hösten, då jag har ett ganska slappt schema (bara 25hp)

- fler hp på våren, men några hp är ett seminarie

Update: Även om jag redan nu har stött på lite problem och antagligen kommer stöta på fler under året, känner jag mej lite mer förberedd än många andra utbytesstudenter. De flesta kör nämligen på samma taktik som Jessica. Hennes senaste statusuppdatering på facebook lyder:

"Yes, it's 10:30 the night before classes start and I'm still on the website trying to figure out which classes I want to take."

Chokladfondue och spelkväll

Underbart, Sanni stickade, vi andra (Kayleigh, Martin och jag) spelade Settlers. Innan dess hade vi ätit chokladfondue och när vi spelade spel lyssnade vi på Regina Spektor och hade bara levande ljus som ljuskällor.

När jag sedan gick hem ensam den sista biten från Kayleighs hus kände jag mej trygg. Jag har gått den biten några gånger nu, och det var exakt den vägen som jag åkte när jag först kom till lägenheten. Det känns skönt att veta att mamma och pappa också har åkt den vägen, lite som att deras närvaro har lämnat en skyddande aura åt mej.

Och att promenaden hem påbörjades med ett urgulligt telefonsamtal från min alldeles egna hundvalpsögda Josef (ja, jag kunde se det genom telefonen!) gjorde inte mysfaktorn sämre. What a night!

Happy, Happy

Idag är jag glad för jag har varit på universitetet på språkavdelningen och jag får inte göra några tyskkurser, för min tyska är bättre än C2...! Mer jobb för mej att leta kurser, men väldigt skönt att få beröm! Så det lutar åt en skriva-uppsats-kurs för utlänningar som har studerar vid tyska universitet.

Sedan har jag fått paket från Sverige! Från både mamma och Josef. Räddare i nöden båda två, mamma skickade min ena hockeyhandske (som visst låg under sängen) och Josef skickade ett par jeans, för jag förstörde mina favoriter under resan hit..

På tal om hockey så var vi ett gäng som åkte skridskor häromdagen och de andra blev mäkta imponerade av mina skills. Det är ju oundvikligt att man lär sej något när man tränat på skridskoåkning sedan man var 11.. Vi hade jättekul och kommer definitivt göra om det. I måndags var jag dessutom utklädd till "Sporterlin" på ett party med temat S, och då hade jag mitt axelskydd på mej. Men alla trodde det var rugby..

Jag och Linda (tyska som pluggar i Nederländerna och därför tekniskt sett är utbytesstudent)

och igår var jag på Ersti-Partyt som inte var så värst bra organiserat. Det var alldeles för mycket folk, på gränsen till farligt faktiskt. Man spenderade 60% av tiden genom att stå i kö.

Idag gjorde skridskogänget nya utflykter och gick upp i tornet på Münsterkirche! Och utsikten?

Fler bilder utlovas imorgon, men nu ska mina uppmärksamma bloggläsare titta på byggnaden till vänster i bilden som är ett gammalt kloster som är ombyggt till hotell, och inte vilket hotell som helst, utan Steigelberger Inselhotel med en otrolig utsikt över Bodensjön och en fet veranda på sjösidan. Så om, bara om, någon av de människor som skulle kunna tänka sej att hälsa på mej möjligtvis skulle kunna bo på detta hotell billigt - ta chansen. (En liten vink till svärmor och resten av familjen..)

Imorgon väntar Insel Mainau, men först, ikväll, chokladfondue med mitt andra kompisgäng. Jag hänger nämligen med några fransoser och italienare, samt med några från engelsktalande/nordiska länder.

Snart klar med kursvalen!

De senaste dagarna har jag slipat och finjusterat mina kursval. Tack vare att jag läste en matematikkurs i Linköping, som jag varmt kan rekommendera om man vill läsa nationalekonomi i matematiska Tyskland, behöver jag nu endast läsa 52,5hp i Konstanz och så många som möjligt kommer jag förstås lägga på att läsa tyska.

Mina kurser ser ut som följer:

HT

• Open Economy Macroeconomics
• Labour Economics
• Grundlagen der Personalwirtschaft
• Die aktuelle Wirtschaftskrise und ihre Folgen
• Grammatik und Wortschatz

VT

• Internationales Staatsrecht
• Macroeconomics II
• Econometrics I
• Landeskunde: Aktuelle Texte
• Strukturen und Funktion/…/ der Umgangssprache

Och för den som funderar på att läsa på Universität Konstanz kan jag rekommendera Vorlesungsverzeichnis (där man kan ställa in längst upp i hörnet vilken termin man letar efter) och de flesta ekonomikurserna hittar man på Bachelor - Wirschaftswissenschaften.

Det finns även en söksida, även den kan man ändra termin på vid sin sökning.

Igår var vi på irländska puben Shamrock, som har blivit något av vårt favvohängställe (det kommer knappast bli mindre häng, då de har kvällar med t.ex. grymma studentrabatter, quiz nights eller all-you-can-eat-chicken-wings..) och sedan spelades det spel hemma hos mej (Shadow Hunters!). De som deltog var:
- Emily från Nya Zeeland
- Kayleigh från England
- James från USA
- Sanni från Finland
- Martin från Österrike

Ikväll lutar det åt att samma gäng ska gå på Ersti-Party, dvs fest för alla förstaårsstudenter.

Meersburg

Bilder från staden som är ockuperad av turister 6 månader om året. Jag hann nästan bara se borgen (på grund av en otroligt seg guide: Se till att ni går med i Ursulas guide-grupp - hon är den bästa guiden!) och ska definitivt återvända för att se mer av staden!

Färjan till Meersburg tar bara 12 minuter och utsikten är underbar!

Alperna

Staden

Borgen

Utsikten från staden är otrolig. Här står Emily, från Nya Zeeland, i solen, som nästan alltid skiner, eftersom staden ligger på nordsidan av Bodensjön

Inne i borgen där man kan läsa all historia på rim på en av väggarna

Det fann ett antal vapenrum

9 meter djup fängelsehåla, där en massa tyskar har kastat ner mynt. Som Frank sa "Tyskarna är galna i att slänga mynt i hål. Har du inget jobb? -Gräv ett hål så kommer det garanterat komma en massa tyskar och slänga ner mynt där"

På väggen ovanför fängelsehålan fanns det fotografier av inristningar som fångar har gjort i väggarna under åtskilliga århundraden.

Det var medeltidsmarknad när vi var i borgen, vilket innebar inkluderade live-statister! Men också att centrum var stängt om man inte betalade dyrt inträde.

Parad med trumslagare, flagghållare och vackra damer.

Utsikten från borgens innergård

Dialekter

I helgen har det hunnits med en guidad tur i gamla stan i Konstanz, under lördagen, samt en tripp med färja över Bodensjön till Meersburg på söndagen. Vädret var tyvärr otroligt tråkigt när vi var i Konstanz, därför bjuder jag på bilder från Meersburg istället. (se inlägget ovan)

Men först, under guidningen i lördags tyckte sej guiden, som är språklärare, höra att jag har en koppling till Schweiz vilket ledde till att en tysk kille hakade på har sedan dess försökt övertyga mej om att jag låter som en schweizare när jag pratat tyska. Dock har inte lyckats ännu, av följande orsaker:

1. Guiden hörde "dialekten" först när han frågade om någon hade koppling till Schweiz och jag räckte upp handen.
2. Sedan har jag tidigare alltid fått höra att jag låter som en österrikare (något jag har slipat bort under tiden i Linköping)
3. och den tyske killen hörde inte att en av oss utbytesstudenter kommer från Österrike, något jag däremot uppfattade väldigt snabbt.
   
   Därav är mitt förtoende för hur tyskarna här uppfattar dialekter inte direkt på topp.

Min förståelse för Schweizertyskan och de lokala dialekterna (i Konstanz pratas det Allemannisch och på andra sidan Bodensjön Schwäbisch) ska förbättras genom självstudier. Därför har jag inhandlat lite språkböcker. Och plasten har jag tagit bort från min mobil och ersatt med en mobilstrumpa med ett tyskt skämt.

Handysocke des Todes (dödens mobilstrumpa) där fåret säger till döden: "Ist die Leitung wieder tot?" (Ungefär: Är linjen död nu igen?)

Ausgehen mit den Auslandern

Eftersom Josef har mitt id-kort, och jag inte ville riskera att forlora mitt pass, kunde jag inte komma in pa studentfesten som nu pagar i Industriegebiet. Darfor ar jag nu hos Emliy, som ar fran Nya Zeeland, och dricker vatten innan jag gar hem.

Men, min dag har varit toppen, jag har traffat mycket folk och aven lart kanna nagra tyskar. Imorgon ska vi ga en rundvandring i staden med alla utbytesstudenter.

Bilder fran staden utlovas imorgon!!!

Ytterligare irritationsmoment

Idag skrevs jag in på universietet, och kan efter mitt möte med tysk akademi och byråkrati lägga till några punkter på varför Tyskland är ett u-land:

1. Tysk effektivitet innebär allt som oftast att saker blir strukturerade, men egentligen inte alls effektiviserade, vilket i sin tur innebär att saker tar väldigt lång tid.
   (som vid dagens inskrivning, som började kl.14.45 och var schemalagd att sluta innan kl.17, då nästa programpunkt började, men som fortfarande höll på kl. 17.40, då en fjärdedel av studenterna fortfarande inte hade blivit inskrivna.)
2. Sarah påpekade i en kommentar att öppettiderna i landet verkar vara anpassade efter hemmafruar. Och ja, detta stämmer till viss del, även om öppettiderna i städerna ändå liknar de svenska. Dock hittade Erica ett tydligt bevis på att hemmafrun är normen:

Detta var en del av det läromaterial som Erica fick under sin tyskakurs på universitetet i september. Markerat med rött är alltså den "vanliga/traditionella familjen" och "familjen där båda föräldrarna arbetar". Vilket innebär att när man som svensk kommer till Doppelverdienerfamilie inser man att "vänta lite.." -den "vanliga" familjen är en familj med en hemmafru.

Finn tusen fel

Aaaargh!

Först hade jag bara tänkt att skriva om Konstanz på denna blogg. Om staden, studierna, omgivningarna, språket. Så att nästa generation sprek:are kan läsa min blogg och få ut något utav det. Och språknördar. Och vänner, förstås.

Inget Sverige, inget alltför personligt. Det höll ju mindre än en vecka. För nu har jag nått min gräns. Hur man kan som svensk skriva denna statusuppdatering på Facebook? Ursäkta alla särskrivare, men när det står tre särskrivningar i rad måste väl till och med ni se att det stympar det svenska språket och gör en mening helt oläsbar?!

"Polak med framhjuls punka på enkel filig vajer väg."

(Ja, indirekt hänger jag nu ut en av mina kompisar och dennes språkkunskaper. Men någonstans har man som läsande individ en gräns. Min gick här.)

Vem? Jag?

Som svensk är man inte särskilt van vid att främlingar öppet säger vad de tycker och tänker. Här är det tvärtom. Kan man säga något, ja, då gör man det. När jag, mamma och pappa satt och åt på en uteservering gick två tanter, som redan hade fikat färdigt, förbi, tittade på oss, nickade och sa "smaklig måltid". Främlingar är helt enkelt vänliga här. Och råkar man gå i vägen för någon är det självklart att man tar ögonkontakt och ler lite grann, eller säger något ursäktande. I början är detta så ovant att man konstant tittar sej omkring för att hitta personen de verkligen pratar med, innan man inser att det inte hör till ovanligheterna att prata med främlingar när man bor i detta land.

Det som dock är lite paradoxalt är att detta står helt i kontrast till något som svenskarna tycker är otroligt tyskt: mataffärer i Lidl-stuk (Stora mängder av allt, låga priser, staplat på pallar, mjölk som håller i ett år, osv. Och som Erica sa: När jag handlar i affärerna här tittar jag ibland på en vara och tänker "Borde inte det här stå kylt?"). Här finns inte Lidl, men däremot motsvarigheten Alldi (Hofer i Österrike). Där har kassörskorna ingen tid att småprata, för det mäts hur många varor de kan "blippa" i minuten, vilket innebär att de jobbar otroligt snabbt -och väldigt opersonligt. Och då menar jag otroligt snabbt och väldigt opersonligt.

Tyskarna är inte heller lika stolta som svenskarna. De frågar mer än gärna om vägen, och gamla tanter vill bli hjälpta upp för trappor, över övergångsställen och dylikt. På min första långa promenad utanför turistdelarna av staden hann jag inom 40 minuter bli stannad av två personer, en man på cykel och senare en kvinna i bil, som frågade mej om vägen. Chockad av detta hann jag bara säga "Tyvärr, men jag har bara bott här tre dagar" till den förste, innan jag kom på att jag hade en karta över staden med mej i väskan..! Jag grämde mej över detta resten av promenaden och såg min chans till revansch när kvinnan stannade sin bil och sa direkt "Jag vet inte - men jag har en karta!" varpå hon pekade på sin GPS..

U-landet Tyskland

Som svensk finns det vissa saker man irriterar sej otroligt mycket på när man är i Tyskland. Här kommer tre av dessa:

1. Affärerna har stängt på söndagar, även mataffärerna.
2. Många restauranger tar ej kort och i vissa affärer, till exempel Media Markt i Konstanz - en av Media Markts drygt 230 tyska filialer-, tar de bara EC-kort (det lokala maestro-kortet).
3. I Tyskland kan man inte få tillgång till Spotify.

Dumphone vs Smartphone

I drygt 5 år har jag hållt fast vid min Sony Ericson Z530i. Inget internet (tja, inget som någon ändå skulle vilja använda till vardags), inga appar, ingen touch - en helt vanlig mobil. En så kallad dumphone. Nu har tyvärr högtalaren börjat lägga av, så det är dags att införskaffa en ny, vilket kostar cirka 600 kronor. (Jepp, 65 euro + frakt på Ebay) Om man lägger på några hundralappar kan man få en (dålig) smartphone. Och lägger man på lite till kan man få en bra.

Därför var jag lite modig idag när jag fixade ett kontantkort. Hence: Ellinor har inhandlat en smartphone! Dock räckte inte modet till något mer påkostat, men 66 euro fick jag ge och jag är hittills riktigt imponerad av kvalitén på touchskärmen. Ingen multitouch, men det räcker för lilla mej. Frågan är bara om jag faktiskt fixade det där kontaktkortet med fri surf, eller om jag "bara" fick de 50 gratis sms:en per dag.. Det ska kollas upp så småningom.

Gammal = svenskt nummer

Ny = tyskt nummer
(och ja, jag har inte vågat ta av skyddsplasten än. Inte från datorn heller)

Sedan har höstvädret slagit till igen. De senaste tre dagarna har det varit disigt, på gränsen till regnigt, fram till kl.15-16 någon gång, sedan har solen lyst igenom. Likadant idag, men solen väntade till fem-tiden istället. Nu ska det inhandlas mat, för på söndagar är affärerna stängda. Välkommen till u-landet Tyskland.